Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Aktuellt’ Category

Jag hade förstås väntat mig att hitta den berömda meningen om Norge som den sista Sovjetstaten. Ni minns kanske industriminister Björn Rosengrens besvikna men något oöverlagda yttrande när sammanslagningen av Telia och Telenor gick i stöpet år 1999. Kjell Magne Bondevik var norsk statsminister då men han citerar inte denna famösa utsaga i sina memoarer från 2006 med titeln Ett liv i spenning.

Och visst kan man väl tala om ett liv i spänning när berättelsen räcker till 723 sidor. Den skildrar framför allt hans tid som aktiv politiker under mer än 30 år innan han 2005 höll sitt sista tal i Stortinget.

Jag köpte hans memoarer för 10 norska kronor på en lokal loppmarknad i Telemark under helgen. Som alltid börjar jag i liknande verk med personregistret och det är verkligen imponerade. Här finns både Brezjnev och Putin, George W. Bush och Ariel Sharon. Den svenska politiker som nämns mest är väl Göran Persson. Däremot finns det inte ett ord om Alf Svensson som dock var hans kollega som kristligt orienterad partiledare. Vad detta kan bero på skulle kunna vara ämne för åtminstone en mindre uppsats i statskunskap.

Hur som helst: norsk politik har sina särdrag. På den bygdefestival där loppmarknaden fanns hade de större politiska partierna sina valtält. Det är ju Stortingsval i Norge den 11 september och spänningen stiger när det nu bara är en dryg månad kvar till valet. Enligt en artikel i Aftenposten för några veckor sedan tyder en del på regeringsskifte. Men det handlar om en kamp med decimaler där det bland annat gäller för några partier att klara spärren på 4 procent.

Bra valfråga.

Jag plockade åt mig ett antal valbroschyrer (men avstod från rosor, godis, kaffe och andra lockvaror i tälten). Kristelig Folkeparti (det som Bondevik en gång ledde) har en sympatisk version på nynorsk (den aktuella kommunens officiella språk). ”Vi vil ta heile landet i bruk” är en av sentenserna. En annan: ”Vi er alle like mykje verdt”. Mer konkret är förstås ett tredje krav: ”Ha nok voksne i barnehagane som kan passe godt på barna”.

Arbeiderpartiets broschyr är mer inriktad på den egna regionen: ”I Telemark tar vi godt vare på hverandre… Vi vil ha ett Norge med små forskjeller, og bruke de store pengene på helse og sykehus foran skattekutt til dem som har mest fra før”.

Märkligast är förstås Fremskrittpartiets broschyr som pryds av den leende partiledaren Siv Jensen. På sidan 2 kommer sedan ett av partiets huvudkrav: ”Nei till burka och nikab!”. Det är alltså ett av Norges regeringspartier som ser invandrares klädsel som ett allt övergripande samhällsproblem. I övrigt vill man ta bort fastighetsskatten och bygga nya vägar.

Høyre framhåller för sin del: ”Vi tror på Norge. Høyre gjør Norge klar for fremtiden” medan Senterpartiet säger ”Ja til Telemark – nei till sentralisering”. Vill man pröva det politiska språkets bärkraft kan man ju försöka vända på kraven. Vad skulle ett nej till Telemark egentligen innebära rent konkret?

Vi får se hur det faktiskt går den 11 september. Bollen är rund, som det brukar heta i sportspalterna.

Read Full Post »

Midsommar

Jag har inte varit så flitig med bloggandet på senare tid. Det har inga andra orsaker än att jag haft annat för mig: trädgårdsbestyr, barnbarnsbesök, skrivande i andra sammanhang mm.

Bloggandet måste dessutom ha sin egen drivkraft och efter många år kan man tycka att mycket kring natur, kultur och politik redan är genomtröskat.

Hur som helst: bloggen lever sitt eget liv och nya besökare strömmar in till gamla poster genom sökandet på nätet. Det är ständigt nya läsare som letar sig hit med hjälp av sökord som ”sköldpaddssoppa”, ”Dr. Sloan’s liniment” etc.

Jag ska garanterat återkomma med kommentarer kring allt mellan himmel och jord. Under tiden vill jag i alla fall skicka några stämningsfulla hälsningar i form av gamla vykort:

Glad Midsommar!

Read Full Post »

Nu är en halv värld sysselsatt med att försöka förstå Donald Trumps nattliga twitterbudskap: “Despite the constant negative press covfefe.” Vad betyder det sista ordet? Är det ett kodat budskap till ryssarna? Eller ett slangord för ”godnatt” på jiddisch? Tolkningsförslagen på internet är nu legio. Någon förutspår vad Vita Husets talesman Sean Spicer kan komma att säga: ”Not only is covfefe a word, it’s the greatest word ever uttered.”

Själv skriver jag in termen på oumbärliga Google translate och får omedelbart svaret ”Samoanska – identifierat”. Däremot kan Google inte komma med förslag på vad det skulle betyda på något av de många språk som sajten erbjuder.

Intressant i alla fall. Jag kan ingenting om samoanska med går till lika oumbärliga Wikipedia:

Samoan (Gagana faʻa Sāmoa or Gagana Sāmoa — IPA: [ŋaˈŋana ˈsaːmʊa]) is the language of the Samoan Islands, comprising the Independent State of Samoa and the United States territory of American Samoa. It is an official language — alongside English — in both jurisdictions.

Aha, så samoanska är alltså ett officiellt språk på ett av USA:s territorier. Kanske ville Donald Trump visa att han bryr sig om också en minoritetsbefolkning i den pacifiska ö-världen? Men hittade han i så fall rätt ord? Det är något med bokstäverna som inte stämmer. Svenska Wikipedia förklarar hur det samoanska alfabetet ser ut:

Samoanskan har, i likhet med övriga polynesiska språk, fem vokaler: A, E, I, O och U. De uttalas ungefär som i de romanska språken… De kan vara korta eller långa.

Samoanskan har följande konsonanter: P, T, M, N, NG, L, S, F, V, ‘. Glottalstoppet (som skrivs med en apostrof, ‘) räknas som en egen konsonant. K, R och H förekommer i lånord.

Den inledande konsonanten ”c” i covfefe finns alltså inte i samoansk skrift. Om den uttalas som ”k” tyder det på att det rör sig om ett låneord. Coffee kanske? Nej, engelska Wikipedia upplyser om att samoanerna dricker ”kofe”. Och Donald Trump tar väl knappast en kaffekopp mitt i natten.

Mystiken kvarstår alltså. Den mest sannolika teorin är därför att det hela är en del av ”the Russian collusion” som den politiska klassen i Washington nu är helt upptagen av. Donald Trumps tweet översätts för övrigt till ryska av Google som ”Несмотря на постоянный негативный пресс-кофе.” Det sista ordet betyder ”press-kaffe”. Så en doft av koffein finns trots allt i meddelandet.

Read Full Post »

Jag skriver i plural: attackerna. Jag tänker förstås på terrordådet i Stockholm i fredags men också på bomberna mot två koptiska kyrkor i Egypten. Det som hände här hemma kändes nästan inpå huden. Men här i Södertälje, där vi har en koptisk kyrka, finns förstås också en påtaglig närhet till det som skedde långt söderut.

Jag råkade befinna mig i Stockholm i fredags. Jag var på väg till tunnelbanan vid Östermalmstorg  när det plötsligt meddelades att den var avstängd. Jag började vandra ner mot stan och hade kommit till Kungsträdgården när en svart skåpbil full av tungt beväpnade och maskerade poliser skrek att alla skulle ta sig hem och lämna innerstan. Det kändes som om krigstillstånd hade utfärdats. Men att lämna innerstan var förstås lättare sagt än gjort.

En buss gick i alla fall från Karl XII:s torg mot Slussen. Jag hoppade in och den kröp fram mot Slussen men där kom det order att alla bussar skulle in till garage. Totalt stillestånd i kollektivtrafiken.

Jag gick då in på Hotell Hilton strax intill och där fanns det gott om platser att sitta på. Jag satt där ett par timmar och försökte få information om pendeltågen hem men det enda som meddelades var att de stod stilla. Det var en vacker vårkväll och jag hade genom panoramafönstren utsikt mot Gamla stans t-bana där tågen väntade på klarsignal. Det blev en nästan bisarr upplevelse att blicka ut över Gamla stans solbelysta fasader medan dramatiken pågick lite längre bort och sjukvårdare och poliser gjorde sitt tunga jobb.

Vid 20-tiden såg jag det första tunnelbanetåget rulla och vandrade vidare mot Södra station som dock fortfarande var avspärrad. Jag gick in på en pub intill stationen där jag tillsammans med ett blandat klientel av ölgubbar och strandsatta resenärer kollade på de stora tv-skärmar som normalt är avsedda för fotboll men som nu sände Svt1 hela tiden.

Det är sant att det bästa hos människor kan komma fram i krissituationer men det sämsta lurar också under ytan. En man vid bordet intill mitt skulle också med pendeltåget, fast norrut till Kungsängen. Han var väl inne på sin tredje starköl och förkunnade att gärningsmannen borde avrättas offentligt. Efter mina invändningar medgav han att det kunde vara bra att få tag i honom levande för att kartlägga motiv och nätverk.

Jag övergav honom och gick ned till perrongen och tog första bästa tåg mot Södertälje. Klockan 22 var jag hemma, drygt sex timmar försenad.

Allt det jag nu berättat är förstås en anekdotisk bagatell vid sidan av den stora tragiken och den vidare dramatiken. Men det är ändå de personliga upplevelserna som etsar sig fast i minnet.

När det gäller det som hänt i Egypten vet vi att dåden skett i en miljö där det öppna samhällets regler inte gäller. Det handlar om en ”godkänd” diktatur och den auktoritäre president al-Sisi var nyss i Washington där president Trump karaktäriserade honom som ”a fantastic guy”. Ändå är situationen i Egypten precis så som den beskrevs av The Independent i anslutning till besöket:

Tens of thousands of political dissidents, including American citizens and human rights advocates, remain in Egyptian jails today due to Mr Sisi’s policies, according to Human Rights Watch…

The two leaders may have different personalities – military versus celebrity – but they have a similar philosophy. The ”Make America Great Again” slogan and ”Long Live Egypt” seem to mirror each other in sentiment.

They also share views on media in their countries reporting ”fake news” and criticising their respective judicial branches for being biased against them.

Redan har al-Sisi slagit till mot ”fake news” efter söndagens två blodiga attentat mot landets kristna. Ahram On-line rapporterar idag:

In a statement published on Sunday, Al-Bawabah newspaper expressed its surprise and outrage at the decision to confiscate its Monday issue, in which it pointed to “security failure” in relation to the bombing of two Coptic Orthodox churches that left dozens dead and scores injured on Palm Sunday.

Al-Bawabah’s editor Abdo El-Nasr told Al-Ahram Arabic website that the newspaper’s management speaking with officials to try and secure the release of the banned issue, saying ”it contains nothing threatening to national security”.

“We openly declared that what happened at the two churches, in our opinion, is a major security lapse and we must hold accountable those responsible, changing the current strategy in combating terrorism,” the statement read.

Men Donald Trump har fullt förtroende för sin nyvunne vän i kampen ot terrorismen: “I have great confidence that President Al-Sisi will handle situation properly”, twittrar han.

Själv har jag mindre förtroende för Egyptens president. Men jag tror att jag någon dag under den kommande påskhelgen ska besöka Sankt Mina koptiska kyrka i Södertälje.

Read Full Post »

Det är mycket skriverier om semlor i dagens tidningar. Eftersom fettisdagen i år sammanfaller med Kalevaladagen i Finland kan man ju påminna om att finlandssvenskarna använder ordet semla i en något annorlunda betydelse. För att citera vad språkvårdaren Mikael Reuter en gång skrev i Hufvudstadsbladet:

Med semla förstår vi här i Finland en frukostbulle bakad på vete-, graham- eller rågmjöl och utan socker.

I Sverige är semlan det vi här i Finland kallar fastlagsbulle och är bakad på vetemjöl med socker och mjölk i degspadet. Den äts till fastlagen med grädde och mandelmassa eller varm mjölk, alldeles som vi äter vår fastlagsbulle, och kallas i Sverige också hetvägg.

Nja, ordet hetvägg använder vi väl mest här i landet när vi ska berätta historiska skrönor om gamla kungar. I forna tider använde man faktiskt också ordet ”fetvägg”.

Den äldsta kokbok jag äger är Handbok i Kok-konsten eller Hjelpreda i såwäl Finare som Tarflig Matlagning. Den har tryckår 1846 och där finns i frakturstil ett recept på Fetwäggssimlor. Det bygger på en vanlig vetebulle där man skär av ett lock, blandar det utskurna brödet med lite skirat smör och finstött skållad sötmandel. Sen tillsättes ”en jumfru söt grädda och något rifwet citronskal” innan locket läggs på. Samtidigt ”uppkokas söt mjölk med en bit citronskal, och wid dess uppkokning iwispas ett par äggulor och några skedblad söt grädda”. Avslutningsvis rekommenderar kokboken att ”simlorna” serveras med kanel och strösocker”.

semlor-6

”Fetwäggssimlor” i modern form

Just semlornas intagande med varm mjölk verkar vara en punkt där olika traditioner skiljer sig åt. Grönköpings bekante borgmästare Mårten Sjökvist tog upp saken i ett fastetal kring ämnet ”Den svenska semlan” inför Grönköpings Gille i slutet på 1980-talet:

Väl veta vi, huru man i enklare kretsar icke drager sig för att äta henne torr, utspridd blott å någon assiett eller liknande tefat, men må vi samfällt tillbakavisa en dylik alldaglig spisningsmetod! Den sanne Semleälskaren ställer med rätta högre krav å sin servering – ty, mine Bröder, om än Semlan tilll nöds må täras i sin naturliga skepnad, så ter hon sig dock oändligen skönare, då hon i uppblött skick, simmande mitt i det varma mjölkfatet, bjudes ut åt våra gommar i den betagande mosighet, som står vårt eget innersta så nära.

Borgmästaren fortsätter med att ställa sina gillesbröder inför frågan hur en så alldaglig dryck som mjölk ändå kan framkalla en sådan inre känsla:

Huru kan det ligga så mycket i fatet av lockelser och behag, svag som denna dryck dock är, därest icke Semlan stode mitt ibland densamma, likt en glänsande ärestod över bullframställningens ädla konst, intet däri nämnt och intet glömt från den första begynnande receptbiten till själva den avslutande bakdelen. Nej och åter nej – vem av oss ville väl trycka mjölken till sitt hjärta, om det icke vore för dess inneboende Semla?

Jag tillhör själv i grunden mjölkfalangen eftersom min mammas hembakade semlor alltid serverades på det sättet. Men visst händer det att jag likt de av borgmästare Sjökvist utpekade enklare kretsarna kan tänka mig att äta semlan i så att säga befintligt skick.

Södertäljes bästa semlor lär enligt många samstämmiga uppgifter produceras av Svennes Hembageri. Min hustru lär under dagen komma hem med ett par gräddfyllda läckerheter därifrån.

Read Full Post »

Minns någon den myndighet som hette ”Styrelsen för Sverigebilden”? Namnet ger vibbar av auktoritär kommandopolitik men det var faktiskt regeringen Bildt som lät inrätta den. Verksamheten reglerades på hävdvunnet byråkratiskt sätt genom Förordning (1992:584) med instruktion för Styrelsen för Sverigebilden innan myndigheten blev nedlagd av den socialdemokratiska regeringen 1995.

Nu är det mycket snack om sverigebilden igen. Det har vi Donald Trump att tacka för. I varje fall tycker Sverigedemokraternas Mattias Karlsson att den amerikanske presidenten gett oss ett bra handtag. Dagens Nyheter citerar vad han sagt i en intervju med CNN.

Jag är mycket tacksam för att president Trump tog upp denna fråga, det är mycket viktigt för oss här. Och jag förstår också motivet varför han gjorde det. Vi har en diskussion här nu, om gränskontroll och flyktingar i USA. Jag tycker att Sverige är ett gott exempel att visa fram som dåligt exempel.

DN rapporterar också om att sverigedemokraten Tobias Andersson, som deltar i partistyrelsens möten, har varit med om att skapa bilden i USA av Sverige som ett land som förstörts av massinvandring.

Men det är väl inte bara Sverigedemokraterna som varit aktiva när det gällt att ge bilden av Sverige som ett land där invandringen hotar oss för varje steg vi tar utanför den faluröda stugan.

I september förra året skrev skrev Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl en stor artikel i det brittiska högermagasinet Spectator där hon inbjöd till studiebesök i vårt land: ”Anyone who wants to find out how not to handle a migration crisis is welcome to pay us a visit.” Och i samma tidskrift lamenterade hennes kollega Ivar Arpi ett halvår tidigare över att man inte får säga vad som helst i det här landet: ”It’s not only Germany that covers up mass sex attacks by migrant men… Sweden’s record is shameful”.

stuga

Sverigebilden (källa: Wikipedia)

Visst finns det problem i Sverige relaterade till såväl invandring som utanförskap och segregation. Men det går ju att nyansera debatten. Som när Carl Bildt stillsamt påpekade: ”Last year there were app 50% more murders only in Orlando/Orange in Florida, where Trump spoke the other day, than in all of Sweden. Bad”.

För att nu inte tala om alla de återkommande upplopp som drabbar USA:s städer där man fortfarande inte har kommit tillrätta med den rasmässiga segregationen och där en svart man har 5 gånger större risk att hamna i fängelse än vita män, trots att afroamerikanerna bara motsvarar drygt 13% av befolkningen. Snacka om dålig integration efter flera hundra år.

Att Trumps twittrande påverkar också en europeisk opinion (och i förlängningen europeiska val) är uppenbart. De högerpopulister som nu strävar mot makten gynnas förstås. Ändå säger Mikael Tofvesson, enhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), till Svenska Dagbladet att presidentens uttalande inte är så bekymmersamma:

Man kan inte klassificera det här som en desinformationsattack på Sverige. Det var uttalanden för en annan målgrupp i ett annat land, men av en person som har stor spridning, säger han.

Man förstår att MSB något skakas i sina grundvalar eftersom myndigheten hela tiden riktat sin uppmärksamhet österut och satsat pengar och resurser på rysk desinformation. Samme Tofvesson uttalade sig några dagar tidigare för Sveriges radio om MSB:s roll inför det svenska riksdagsvalet 2018:

Det MSB ska göra är att ta fram just bilden av vad finns det för sårbarheter och hot vad gäller informationspåverkan, alltså propaganda, vilseledning och desinformation, och på vilket sätt kan det få konsekvenser för Sverige.

Glöm då för all del inte den impulsive amerikanske presidenten när den hotbilden ska tas fram.

Visst är informationspåverkan viktig. Någon borde kanske (som det heter) styra upp vad som skrivs och twittras om vårt land. Kanske är det i detta oroliga internationella läge rent av dags att återupprätta Styrelsen för Sverigebilden.

Read Full Post »

Fejkade nyheter är dagens s. k. snackis. Vem kan man egentligen lita på? Utrikespolitiska institutet (UI) svär sig fri från ansvar för den rapport som i veckan vållade stora rubriker, också internationellt. Den påstår ju att Sverige utsatts för en massiv rysk desinformationskampanj där inte minst Aftonbladets kulturredaktion varit ett av redskapen.

Eftersom jag i många år varit frilansskribent på de aktuella kultursidorna har jag förstås med intresse läst vad Martin Kragh och och Sebastian Åsberg har att komma med. Den sistnämnde uppges vara något slags praktikant på UI medan Kragh är chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet där.

fake

I Aftonbladet har Martin Aagård i detalj bemött de många vilseledande uppgifterna och halvsanningarna i rapporten. Han kan visserligen sägas vara part i målet men hans analys sammanfaller med den som David Isaksson gjort i Helsingborgs Dagblad. Han skriver där mycket kritiskt om rapportens argumentationsteknik:

Kraghs sätt att argumentera leder till just det, att vissa meningsmotståndare ses som landsförrädare. Jag hoppas att det inte är dit han vill.

Washington Post har på kort tid publicerat två falska nyheter om Ryssland. Den ena handlade om att Ryssland skulle ha hackat Vermonts kraftnät.

Det andra handlade om att ett amerikanskt nätverk, The PropOrNot Team, som klassificerat 200 sajter som rysk propaganda. I artikeln ”The propaganda about Russian propaganda” i The New Yorker skriver Adrian Chen om nätverkets metodologi. Det är slående hur lik den är Kraghs. Att vara kritisk mot till exempel Nato, Ukraina eller EU är att sprida rysk propaganda.

Utan namns nämnande (det är ju enklast så för dem som ogillar sedvanlig vetenskaplig metod) finns jag berörd i rapporten. Det är när författarna skriver följande om artiklar i Aftonbladet:

Articles regularly apply narratives from Russian public diplomacy: the ‘referendum’ organised on Crimea in 2014 has been described as an ‘expression of the people’s will’ which needs to be ‘accepted’; separatists as ‘self-defence forces inspecting cars and upholding law and order’ and the Maidan revolution as the outcome of ‘American interventionism’

Som stöd för den senare meningen hänvisar en fotnot till en recension som jag skrivit kring två böcker om Hillary Clinton, den ena av Martin Gelin och den andra av Diana Johnstone:

Johnstones bok var jag mycket kritisk till och skrev bland annat:

Johnstone brister, liksom i sin tidigare bok om Jugoslavienkriget, ofta i källkritik. Hon skjuter också över målet. Man kan ha många kritiska synpunkter på bombningen av Serbien eller statsomvälvningen i Ukraina 2014, men i båda fallen handlar det om en bredare förankrad amerikansk interventionism, som man inte kan beskylla just Hillary Clinton för.

Min kritik bestod egentligen av att jag avvisade Johnstones beroende av ”Russian public diplomacy” där allt skylldes på amerikansk inblandning. Men att det fanns en amerikansk interventionism i t ex formandet av den nya ukrainska regeringen är väl inget att diskutera efter de läckta uppgifterna om hur State Departments Victoria Nuland diskuterade den lämpliga fördelningen av ministerposter med den amerikanska ambassadören Pyatt. Kring detta har nog seriösa Ukrainaforskare runt om i världen ingen avvikande mening.

Jag har intresserat mig för Ryssland och Ukraina sedan jag började läsa ryska i slutet på 50-talet och jag önskar verkligen Ukraina allt gott. Men jag tillhör ju också dem som har varit starkt kritiska mot landets rehabilitering av antisemiten och fascisten Bandera liksom lagstiftningen om den nationella plikten att vörda olika extremnationalistiska grupperingar från 30- och 40-talen mm. Men där är jag lika ense med den polska publika diplomatin som den ryska. För att inte tala om Simon Wiesenthal-centret i Israel.

Det är trist att vi i Sverige har fått ett samtalsklimat kring viktiga internationella frågor där missriktat kamratstöd och endimensionella twittermobbar omöjliggör en nyanserad diskussion. Även om Utrikespolitiska institutet nu försiktigt verkar ta avstånd från rapporten är det ofrånkomligt att dess vetenskapliga trovärdighet naggats i kanten av den aktuella diskussionen.

Read Full Post »

Older Posts »