I bilradion i morse blev jag påmind om att vi just nu har en ”kärlekshelg”. Den öronvänliga stationen Lugna Favoriter spelade idel ”kärlekslåtar”, allt till den helige Valentinus ära.
Sankt Valentinus
Det är förstås lite gnälligt att påpeka att vi tycks ha en inflation i olika kärleksfenomen. ”Kärlekshelg” är bara en av företeelserna. Den kan man förresten tillbringa lite varsomhelst. På nätet hittar jag reklam för ”en kärlekshelg i Skellefteå”. Kanske inte den ort jag främst skulle välja den här årstiden, men varför inte till sommaren. Det finns ju andra alternativ: ”När Daniel Westling får bestämma tar han med sig kronprinsessan till Högbo Brukshotell utanför Sandviken – på kärlekssemester”, upplyser en gammal notis i Aftonbladet.
Kärleksbädd på Högbo Brukshotell
Sen finns det förstås ”kärlekskryssningar” också och har man tur kan det av detta bli ett ”kärleksbarn”. Ofta är det kändisar som får den typen av barn innan de hinner separera.
Gefle Dagblad ger anvisningar för en ”kärleksmåltid”:
Hur lätt kan man bli kär och galen en mörk februarikväll? Antagligen måste det till någon form av drivmedel för att få fart på känslorna. Det kan vara en läcker laxsallad, ugnsstekt lamm eller varför inte ett glas med italiensk fruktsallad.
Häng med in i kärleksgudinnan Afrodites värld och laga mat bara för dig och din närmaste nu när Alla hjärtans dag infaller… Visst, dagen är påhejad av handeln som gärna ser att vi spenderar. Samtidigt är det nu som vi som mest behöver extra stimulans innan solen hinner tina upp oss efter ännu en lång, mörk vinter. Alltså, slå på stora charmen och överraska din käresta men något riktigt gott.
Undvik alltför ambitiösa rätter. Inled enkelt med plockmat som man äter direkt från små pinnar. Serveringssättet öppnar för samtal och umgänge, kan ätas vid bord lika gärna som i soffhörnan eller var man nu vill inleda sin middag. Fortsätt med varmrätt i form av marinerat lammkött med rosépeppar och citron.
Varför man ska undvika alltför ambitiösa rätter om man nu verkligen vill visa sin kärlek förstår jag inte. Kanske för att risken att misslyckas ökar proportionellt med antalet ingredienser. Annars låter varmrätten god, om än någon fantasilös.
På sajten kramamig.nu publiceras exempel på ”kärleks-sms” som allmänheten skickat in till hjälp för den som själv kanske är lite valhänt med orden. Här är några bra tips:
”Look for the rainbow in every storm… you always be someones baby…”
”Kärlek till dig är som choklad som smälter i solen – ett säkert kort!”
”Om du var en blomma och jag var en ko.. skulle jag äta upp dig, för du e så go!”
”Simma kan jag men i dina mörka ögon drunknar jag”
”En kram om dagen är bra för magen, vill du göra min mage glad?”
Vackert tänkt (utom det där med kon kanske). Jag förstår bara inte metaforen med chokladen som förvandlas till ett säkert kort.
Förvånande nog hittar jag uppslagsordet Valentins dag i min gamla (första) upplaga av Nordisk Familjebok, tryckt 1893. Där står det så här:
(Eng. St. Valentines day), den 14 Februari, var redan under medeltiden i England och Skotland en bemärkelsedag genom den sedvänjan bland ungt folk, att den person af motsatt kön, hvars namn man aftonen förut dragit vid lottning, eller som man på sjelfva Valentinsdagen först mötte, den skulle man gifva skänker och året ut vara huld såsom sin ”Valentin”. Numera är det endast brukligt att på sagda dag anonymt sända hvarandra illustrerade kärleksbrev (valentines) och skämtsamma gåfvor. Plägseden är antagligen en qvarlefva at någon hednisk vårfest och torde ega samband med den i England rådande folktron att på denna dag foglarna välja sig maka, men den synes sakna all hänsyftning på den kristne martyr Valentinus, hvars namn dagen bär. Den omnämnes flerestädes i den engelska litteraturen alltifrån Shakespere och bildar ramen till W. Scotts roman ”Sankt Valentins dag eller Den vackra flickan i Perth”.
I yngre dagar läste jag lundateologen Anders Nygrens monumentala (fast numera rätt ifrågasatta) verk Den kristna kärlekstanken genom tiderna. Eros och Agape. Det är ett av den svenska teologins internationellt mest kända bidrag och där får man en skarp men lite för svart-vit analys av kärlekens filosofiska grunder. Jag tror inte att Sankt Valentinus över huvud taget finns omnämnd där. Men denna lärdomshistoriska klassiker skrevs ju innan den engelsk-amerikanska kulturimperialismen hade gjort sitt segertåg över världen – numera också i den forna ärkefienden Ryssland.
Sankt Valentinus dag – på ryska
Tidens tecken