Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Lunds universitet’

Månadsskiftet maj/juni är inte bara tiden för skolavslutningar och studentexamen. Då blir det också trångt i disputationskalendariet vid de stora universiteten. Jag läser den långa listan i tidskriften Lunds universitetet meddelar och fascineras som vanligt av fantasifulla titlar och exotiska ämnen.

Den 2 juni disputerade Ola Wikander i Lund på en avhandling med titeln Drought, Death and the Sun in Ugarit and Ancient Israel – A Philological and Comparative Study. Han har ju tidigare gjort sig känd som en produktiv populärvetenskaplig författare med bl.a. bästsäljaren I döda språks sällskap. Men nu står han bakom en strikt akademisk framställning som sammanfattas så här:

The sun and its heat are two of the most universal symbols known to humanity, yet their supposed meanings vary greatly. The sun can be thought of as a giver of life, but its hot and scorching rays can also be associated with drought and the powers of destruction. The present study concerns the latter view of the sun and related ideas as reflected in the Hebrew Bible and the cuneiform alphabetic texts from Ugarit.

The Ugaritic texts (especially the so-called Baal Cycle) appear to portray the sun goddess, Shapshu, as the sender of terrible drought; she manifests the temporary rule of the god of death, Mot, through her burning rays. The author discusses the philology of these passages in detail and then attempts to follow the motif of solar drought and its connections with the netherworld into the literature of ancient Israel…

Den avhandlingen borde man förstås läsa. Den påminner om den gamla religionshistoriska sanningen att helvetet i de främreorientaliska mytologierna framställs som en plats med outhärdlig brännande hetta medan den nordiska motsvarigheten var ett fruset och isigt ställe där köld och skräck härskade.

Ugarit med omgivningar

En annan avhandling i Lund som jag gärna skulle ta del av har skrivits av historikern Anna Alm och heter Upplevelsens poetik. Slöjdseminariet på Nääs 1880-1940. I en engelsk sammanfattning skriver hon: ”The environment and the activities at Nääs became life-changing for many participants”.

Så var det säkert. Min mamma som var folkskollärare och utexaminerades från seminariet i mitten av 20-talet hade gått en av de berömda slöjdkurserna på Nääs något senare och jag förstod att det hade gett henne upplevelser för livet. Kurserna hade från början tillkommit i övertygelsen om att skolans slöjdundervisning skulle ges av den ordinarie klassläraren och inte av en särskild facklärare. I första hand skulle därför folkskollärare som redan var i tjänst få tillträde till slöjdseminariet och man inrättade kortare utbildningar på 5-6 veckor. Men veckorna på Nääs handlade inte bara om konsten att hantera hyvel och stämjärn. För att citera Wikipedia:

Till Nääs kom, speciellt under storhetstiden 1880-1914, lärare från 40 länder i alla världsdelar för att lyssna till pedagogiska visdomsord, arbeta med träslöjd och metallslöjd… öva textilslöjdens många tekniker, lära sånglekar och folkdanser, idrotta, syssla med matlagning i hushållskursen eller ägna sig åt en kurs i trädgårdsskötsel. Nääs blev till de praktiska ämnenas Mecka och Eldorado. Särskilt var det kurserna i träslöjd som spred impulser över världen om kroppsarbetets och lärarens betydelse för barnets allsidiga och harmoniska utveckling.

Nääs slöjdskola – många kvinnor bland hyvelbänkarna

Anna Alm disputerar just idag (8 juni) och det gör även Sara Carlbaum i Umeå som författat avhandlingen Blir du anställningsbar lille/a vän? Diskursiva konstruktioner av framtida medborgare i gymnasiereformer 1971-2011. Hennes vetenskapliga prov ligger förtjänstfullt nog utlagt i fulltext på nätet. Jag har inte hunnit läsa den men noterar några intressanta reflektioner i hennes förord:

I personalrummet på Statsvetenskapliga institutionen i Umeå hänger Peter Tillbergs konstverk Blir du lönsam, lille vän? Under nästan fem års luncher och fikaraster har jag suttit och tittat på detta konstverk och att det är uppsatt i personalrummet kan givetvis tolkas på flera olika sätt. Exempelvis kan det tolkas som att även akademins privilegierade medborgare ska återgå till sitt arbete och genom sin produktion av vetenskapliga artiklar och examinerade studenter både själva ska vara lönsamma och producera lönsamma studenter. Det kan också tolkas som en kritik och ett motstånd mot detta ideal som tycks bli allt starkare även inom den högre utbildningen i kraven på innovation, publiceringar, citeringar och samhällsnytta.

En övervägande del av avhandlingarna i den här årstidens långa listor är förstås samhällsnyttiga i den snäva politiska mening som dikterar dagens forskningspolitik. Det är sida upp och sida ner med engelska titlar inom områden som medicin, teknik och naturvetenskap. Visst är det bra att den kliniska och tekniska forskningen ger oss en bättre livskvalitet. Men nog är det ett kulturens hälsotecken att det kan finnas plats också för den ugaritiska solgudinnan i det akademiska kunskapsflödet.

Read Full Post »