Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Kultursidor’

Visst är det skillnad på kultursidorna förr och nu. Många av dagens sidor är ofta tama och försiktiga. En del kulturredaktörer verkar hela tiden snegla mot ledarskribenterna när de ska bedöma världens affärer. Vad ska de möjligen tycka om man kommer med ett annat perspektiv än den konventionella visdomen?

Dagens Nyheters kulturdel får man som prenumerant ofta leta efter någonstans bland alla annonsbilagor. Ibland kan jag se det symboliskt: ”Erst kommt der Markt, dann die Kultur”. Först det kommersiella, därefter konst och litteratur.

Fast ibland hettar det till och man läser så att hela intellektet grips. Som i Dagens Nyheter idag där Karl Ove Knausgård går till en våldsam attack mot det svenska kulturklimat som han sammanfattar under begreppet ”cyklopernas land”. Det finns säkert invändningar att göra mot hans text men man kan inte komma ifrån att han skulle kunna ställa sig under Strindbergs proklamationer: ”Ni tror att snille är gott skarpt huvud – ingalunda – jag har icke det skarpaste huvudet – men elden; min eld är den största i Sverige och jag skall om Ni vill sätta eld på hela detta usla nästet!”

Knausgård

Tänder eld i debatten

Som när Knausgård på ett ställe i sin artikel säger:

Vad händer med ett samhälle som slutar förhålla sig till det som finns, men som det inte vill ha? Ett samhälle som inte ser sanningen i ögonen, utan tittar bort? Som sätter ”bör” över ”är”?

Kultursidorna i cyklopernas tidningar är litteraturfientliga, för att moralen står över litteraturen, och ideologin står över moralen. Litteraturen är inte fri i cyklopernas land. Den är tvärtom bunden till händer och fötter. Jag känner inte till något land i världen, förutom de totalitära, där författarna är så osynliga i den offentliga debatten. Man ser aldrig en författare stå för något eget i cyklopernas land. Man ser aldrig en författare riskera något i offentligheten.

Sant eller falskt? Man måste tänka efter ordentligt ett tag. Det är hur som helst en utsaga att förhålla sig till. Och den som varit med några decennier kan med viss nostalgi blicka tillbaka på den tid när också författare var ledande opinionsbildare. Själv saknar jag dessutom den krets av fritänkande akademiker som förr ofta gjorde sidorna läsvärda. Men alla vet att dagens professorer och docenter är alltför upptagna av att skriva anslagsgivande uppsatser för internationella tidskrifter för att ha tid och ork att engagera sig i tidens stora frågor.

Detta om kultursidorna mer generellt. Numera rymmer de ju för övrigt också en massa texter om populärmusik och spotifylistor. I anslutning till det kanske något också bör sägas om Eurovision song contest. Som gammal logdansare tycker jag förstås (liksom åtskilliga låg- och mellanstadiebarn i omgivningen) att Hasse Andersson borde ha vunnit den svenska deltävlingen med sin svängiga låt ”Guld och gröna skogar”. Men nu är det ju Måns Zelmerlöv som ska rädda Sveriges ära med en inte helt trallvänlig melodi. I skrivande stund leder han vadslagningsfirmornas bedömningar men den ryska konkurrenten Polina Gagarina ligger hack i häl (Unibet har odds 2,62 för Måns mot 4 för Polina).

Självklart har redan Putins ande frammanats i samband med det ryska bidraget. Allt som kommer från Ryssland är, som vi ju numera vet, dirigerat av Putin personligen. Men kanske kommer de röstande runt om i Europa till slut att se mer till de musikaliska kvaliteterna. För att citera Aftonbladets bedömare:  ”Numret ‘A million voices’ är ett välgjort Eurovision-drama som reser sig flera våningar högre än de flesta av konkurrenterna. Dessutom har hon ­lika mycket krut i pipan som en fälthaubits.”

På lördag får vi se hur det går. Ska Putin eller Stefan Löfven vinna genom sina musikaliska ombud?

Read Full Post »