Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Forskningsinformation’

Jag deltog för några veckor sedan i Wikipeda Academy 2010 som hölls på Kungliga Biblioteket i Stockholm. I ett kort anförande försökte jag utveckla argumenten för ett starkare engagemang från forskningsvärlden för denna världsunika encyklopedi som allt fler söker sig till för att få kunskap och information.

Det finns två viktiga skäl för mina argument:

1) Jag har sett hur redan den yngsta generationen (barnbarn på lågstadiet) vant sig vid Wiki-begreppet. De vet att den information de söker om dinosaurier eller Himalaya finns på Wikipedia och att populära företeelser som Pokémon eller Star Wars har sina egna Wiki-sajter.

2) Genom åren har jag varit mycket involverad i frågor om forskningsinformation och det som kallats ”universitetens tredje uppgift”: att informera omvärlden om forskningens resultat. Mängder av mer eller mindre lyckade försök har gjorts under de senaste decennierna och miljontals skattekronor har satsats på detta. Nu har den digitala revolutionen kommit och ett färdigt ramverk finns tillgängligt för att klara en del av denna tredje uppgift. Dessutom vet vi att tusentals människor varje dag söker sig till detta ramverk.

Kring detta intervjuades jag nyligen i Högskoleverkets tidskrift Nyheter & Debatt. Jag återger den korta intervjun här eftersom den ganska väl sammanfattar mina ståndpunkter:

Varför ska forskarna informera på Wikipedia?

– Problemet är att få forskarna att presentera vetenskapliga fakta på ett sätt som är begripligt för allmänheten och att få målgrupperna att söka sig till informationskällorna. Men forskarna publicerar sig inte på de ställen där de flesta numera faktiskt letar efter kunskap – nämligen Google/Wikipedia.

– Wikipedia är i dag ett dominerande uppslagsverk för miljontals kunskapssökare, från lågstadielever till beslutsfattare. Därför borde alla forskare ställa sig frågan: ”Hur kan jag själv bidra med begripliga fakta till den här öppna kunskapsbanken och vad kan jag göra för att höja kvaliteten på den?”

– Så många runt om i världen använder sig av Wikipedia att ingen encyklopedi kan i dagsläget mäta sig med dess omfång och snabba uppdatering. Det är just därför som det är så viktigt att forskare och specialister på allvar engagerar sig för att göra hela projektet bättre och säkrare. Man kan ju inte bara lämna de kunskapssökande åt sitt öde.

– Vad anser du om tillförlitligheten på Wikipedia?

– Tidskriften Nature gjorde 2005 en jämförande undersökning av korrektheten i naturvetenskapliga artiklar på Wikipedia och i Encyclopaedia Britannica och fann ingen större skillnad. Jag tycker att man i stort kan lita på det som står i Wikipedia. Fast det kritiska förnuftet får man alltid ha med sig – det  gäller ju alla uppslagsverk.

– Hur ska man då få forskarna att söka sig dit?

– Mitt konkreta råd till varje högskolerektor är följande: Tillsätt omedelbart en Wikipedia-grupp för att se hur det egna lärosätet kan bidra till kvalitetssäkring av informationen i nätets stora och globala uppslagsverk. Anställ dessutom gärna vetenskapsjournalister för att hjälpa forskarna med uppgiften.

Vid framträdandet på Wikipedia Academy betonade jag att en av Wikipedias stora fördelar jämfört med traditionella encyklopedier (förutom att man kommer åt innehållet utan avgift) är snabbheten i uppdateringarna och det obegränsade utrymmet. Jag påpekade detta utifrån min erfarenhet som tidigare medarbetare i Nationalencyklopedin där viktiga och komplicerade uppslagsord ibland skulle sammanfattas på max tio rader.

För att nu förekomma alla kritiska kommentarer: Visst finns det problem med Wikipedia. Men jag väljer att citera några kloka ord av professor Axel Bruns från Queensland University of Technology:

Unfortunately, the response of academia to the Wikipedia challenge (and Wikipedia here stands only as representative of the wider range of collaborative, social software, Web2.0, etc. efforts) continues to be to far too great an extent simply to bury its head in the sand, hoping that Wikipedia will fail and go away again (which isn’t likely)…

Overall, I think that as scholars we must continue to utilise and operationalise the expertise we do have (and which marks us as scholars as opposed to enthusiasts), with the aim of continuing to pursue a better understanding of our respective fields; however, we cannot continue to do so on the basis of erecting or maintaining high barriers to entry into scholarly debate. Those barriers no longer exist in their traditional forms in the case of academic pursuits, in much the same way as they’ve been eroded in the fields of journalism, knowledge management, media publishing and distribution, and many other information-based professions.

Lamenting this won’t fix it – it’s time for academics to deal with it.

Read Full Post »

Är det här påståendet sant: ”En levande groda som läggs i en kastrull med hett vatten hoppar snabbt upp igen. Den groda som däremot läggs i en kastrull med kallt vatten, som man sedan sakta värmer upp, simmar runt i det allt hetare vattnet tills den är kokt.”

Svaret på frågan kan ni hitta i en artikel som jag skrivit på kultursidan i Aftonbladet idag. Det är egentligen en uppmaning till forskare och lärare i högskolevärlden att ansluta sig till den pågående Wikipediarevolutionen. Nätets öppna uppslagsverk har blivit en allt viktigare kunskapskälla runt om i världen. Därför är det viktigt att bidra till dess kvalitetssäkring.

Vi står inför en jättelik global och demokratisk bildningsrörelse som kräver att alla goda krafter samverkar.

Läs mera kring detta genom att klicka här.

image18

En klok groda samtalar med en räv (en illustration till Aesopos fabler).

PS: I texten i Aftonbladet hänvisar jag till en artikel av Cambridge-forskaren David Runciman i London Review of Books. Den intresserade hittar den via den här länken.

Read Full Post »