Jag köpte ett antal tidskriftshäften och 10-kronorsböcker på olika loppisar under helgen. Här är några citat från en del av dem.
Först några rader ur Grönköpings Veckoblads Årsbok 1985. Där återges en ledare om det politiska läget och regeringens ekonomiska åtgärdspaket:
Visst finnes det rum i politiken för både morot och piska, men stundom måste dock moroten stramas åt för att ge piskan ökat svängrum.
Så hittade jag i Prins Gustaf Adolf – en minnesbok följande diplomatiskt skrivna passus av Dag Hammarskjöld som läsåret 1929/30 var fil. lic. och lärare vid Uppsala universitet och som hade i uppgift att undervisa prinsen i nationalekonomi under hans korta och koncentrerade akademiska studier:
Under prinsens studier i nationalekonomi råkades vi åtminstone ett par gånger i veckan för att samtalsvis gå igenom en översiktlig kurs i ämnet. Prisens reaktion var den under omständigheterna självklara, en litet road undran inför ämnets teoretiska grunder. Den svårigheten… sökte vi övervinna genom att så vitt möjligt gå från de praktiska problemen bakåt till de teoretiska frågeställningarna eller genom att i varje fall så snabbt som möjligt knyta an teorin till dess praktiska konsekvenser. Helt lyckades naturligtvis aldrig detta, och jag misstänker att prinsens behållning av studierna i ekonomi mer blev en klarare bild av Sveriges ekonomiska möjligheter och problem än respekt för den ekonomiska forskningens försök att skapa reda i mångfalden och finna tolkningsprinciper.
I samma volym finns också en skildring av prinsens utländska studieresa 1928. På olika platser i Frankrike skulle han bland annat putsa upp sin franska:
Liksom Karl XII saknade han i viss mån känsla för det franska språket och för franskt väsen överhuvudtaget. Sveriges minister i Paris vid denna tid greve Albert Ehrensvärd, som själv var en nästan fanatisk franskvän, var mycket bekymrad över detta. Han berättade en gång att han under prinsens parisvistelse förgäves hade försökt förmå honom att säga ”Oui, Monsieur” och ”Non, Madame” och inte bara ”Oui” och ”Non”, men fått svaret: ”Det tycker jag är tillgjort, så det gör jag inte.”
På tal om Frankrike så ger Carl Forsstrand i boken Mina herrgårdsminnen från 1928 en bild av det besök som ett hundratal franska parlamentariker gjorde på Ericsbergs slott i Sörmland den 24 juli 1909.
Gästerna fick under besöket hos friherre Carl Carlson Bonde följande traktering:
Consommé Victoria
Frites Saumonées à l’Estragon
Selle de Mouton, Légumes
Poulets Ericsberg, Salade
Artichauts au beurre
Bombe à la Reine
Gateau Ecossais
Fruits et Dessert
Forsstrand gör sedan följande reflexion om sällskapet:
Några av fransmännen hade sina kvinnliga ledsagarinnor med sig. Jag vill ej använda benämningen fruar, ty begreppet ”Reisefrau” är ej främmande vare sig för tyskar eller fransmän, och det befanns också sedermera att den vackraste av damerna, vilken av baron Carl Carlson fördes till bordet, ej med äktenskapets band var förenad med sin parlamentariker. Hon var emellertid en charmant företeelse och mycket elegant klädd.
Inget är nytt under solen när det gäller franska politiker.
Tidens tecken 