Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 2 december, 2010

Ska man vara med sin tid är det väl nästan nödvändigt att ge någon liten kommentar till WikiLeaks. Då gör jag det.

Jag har lite svårt att förstå de många hycklande utsagorna från politiker här och där. Visst kan man hitta exempel på ett eller annat telegram som kanske borde ha förblivit hemligt men det mesta som nu publiceras är ändå ofta saker som man kunnat räkna ut i förväg eller lite pinsamheter som visar att även diplomater kan vara fåfänga och att utrikespolitik lika mycket handlar om bedömning av personliga egenskaper hos ledande figurer som om handfasta sakfrågor.

Mitt i denna uppståndelse läser jag den legendariske ambassadören Gunnar Hägglöfs satiriska roman Paradis för oss. Den handlar om utrikespolitik och neutralitetsdiskussion i Sverige under andra världskriget. Hägglöf gav ut sin välskrivna bok under pseudonymen Frank Burns år 1952 och han hade redan då en lysande bana bakom sig. Han skildrar bland annat hur den fiktive brittiske envoyén Sir Augustus Pumpkin med rött bläck skriver sina depescher hem till London och hur det något korkade tyska sändebudet prins von Stein zu Stein och hans underhuggare lätt skrytsamt berättar för Berlin hur man försöker påverka den svenska politiken. Då som nu handlar diplomatisk rapportering delvis om fakta, delvis om önsketänkande och karriärmässig positionering. Tro mig, för jag har läst en del sådana aktstycken i ett tidigare liv.

NSA – världens främsta läckagemaskin

Dessutom har jag gjort min värnplikt på Försvarets Radioanstalt (FRA) och vet att signalspaningen i alla de länder som har tillräckliga resurser delvis är inriktad på att försöka leta läckor i den diplomatiska rapporteringen. Tiotusentals anställda på USA:s National Security Agency (NSA) runt om i världen sysslar dagligen med att försöka forcera diplomatiska telegram från såväl fiender som allierade. Satelliter, flygplan och ubåtar samlar i detta nu (tillsammans med allierade institutioner) in mängder av elektronisk kommunikation som processas i jakten på krypterade diplomatiska hemligheter. Läs James Bamfords mastodontbok Body of Secrets från 2001 så får ni en bild av detta. Och då hade ännu inte kriget mot terrorismen börjat.

När det gäller antalet kapade och tjuvlästa hemliga dokument ligger WikiLeaks verkligen i lä om man jämför med NSA. Det är alltså lite av ett ödets ironi att världens främsta elektroniska pirat, nämligen USA, råkar ut för just denna läcka.

Sedan är det ju också lite ironiskt när utrikesminister Carl Bildt på sin blogg säger att delar av den diplomatiska aktiviteten ”alldeles självklart måste vara förtrolig”.

Carl Bildt – förtrolig

Självklart. Men som tur var lyckades det matematiksnillet Arne Beurling att i början på 40-talet lista ut mekanismen bakom tyskarnas Geheimschreiber vilket ledde till att Sverige kunde läsa 296.000 (mer eller mindre förtroliga) meddelanden i den tyska militära och diplomatiska trafiken. Snacka om läcka.

Jag utgår nästan från att även Carl Bildt då och då har tagit del av förtrolig rapportering som inte varit avsedd att nå hans ögon. Les règles du jeu, som det heter på gammalt diplomatspråk.

Read Full Post »