Jag ska inte ge mig in i den allmänna diskussionen om den skandal som nu skakar den katolska kyrkan över hela världen. Det är ett för stort och allvarligt ämne för att riktigt rymmas inom ramen för några rader på en blogg.
Som gammal kyrkohistoriker skulle jag bara vilja peka på inkonsekvenserna i de regler om prästernas celibat som nu gäller inom den katolska kyrkan.
För det första kan man påminna om att kravet på att präster ska vara ogifta förs fram i den västliga kyrkan först efter det att kristenheten genomlevt mer än hälften av sin historia. Biskopars celibat blev ju en tradition långt tidigare men för präster aktualiserades frågan på allvar egentligen med de båda laterankoncilierna på 1100-talet. Och i Sverige genomdrevs prästernas ogifta stånd med kraft först efter besluten på Skänninge möte 1248. Så någon urkristen tradition finns egentligen inte att falla tillbaka på.
De ortodoxa kyrkorna i öster har ju alltid tillåtit präster att vara gifta. Egendomligt nog gäller denna regel också för de österländska kyrkor som är unierade med Rom och erkänner påvens överhöghet. Vad Vatikanen anser vara högsta dygd i väst gäller alltså inte i öst. Och konverterade gifta präster tillåts bli katolska präster. En höggradig inkonsekvens med andra ord.
Katolsk präst (unierad) med fru
I Svenska Dagbladet idag försvarar Bitte Assarmo prästcelibatet och konstaterar att det väljs under frihet, inte under tvång. Säkert är det så i många fall. Men detta är ju inget argument för att de som valt äktenskapet under frihet inte skulle kunna tjäna Gud lika bra.
Min förutsägelse är att den katolska kyrkan innan detta sekel är slut har övergivit en ordning som ”bara” har knappt tusen år på nacken. Det kommer säkert att bli en nödvändighet, inte minst för förmågan att rekrytera präster runt om i världen. Och den katolska tron kommer inte att ta någon skada av att man återänder till en praxis som generellt gällde under de första tusen åren av kyrkans historia.
”Och konverterade präster tillåts då och då att förbli gifta.” Eller kanske snarare tvärt om – konverterade gifta präster tillåts bli katolska präster. Det var väl det du menade, men meningen kunde läsas som om de annars skulle tvingas till separation, vilket ju förstås vore extremt främmande för Katolska kyrkan. Intressant nog var det just en av dessa gifta konverterade präster som satt i tv-soffan i morse på SVT, Magnus Nyman, när det talades om den senaste tidens kris för katolikerna.
Jovisst. Du har rätt. Jag ändrar ovan vilket gör att din kommentar nu hänger i luften. Men alla kan ju se här vad jag i hastigheten skrev.
Tack för påpekandet!
tack för en teologisk kommentar till denna fråga – som hittills mest diskuterats ur ”psykologiska” perspektiv.