Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 2 mars, 2009

Paris om våren

Vad är det som gör att våren och Paris är så nära förknippade? Googlar man på kombinationen av dessa två begrepp så får man 510 000 svar.

När almanackan visar på mars och snön yr utanför huset grips vi naturligtvis av en längtan till något annat. Therese Bohman noterar att det är 15 grader i Paris idag, en upplysning som hon inhämtat från Betty, en fransk bloggarkollega som är barbent och bohemiskt pariserchick – ja precis så som en ung fransyska ska vara. På 60-talet illustrerades detta bohemiska med en basker på sned och en rödrutig bordduk nonchalant knuten runt halsen. Kanske intill en Renault CV2, alla konstnärsbilars moder, en blandning av teknik och chanson på ett sätt som bara kunde vara möjligt i Frankrike.

Jag klickar vidare på de franska länkarna och ser verkligen ett annorlunda formspråk i den galliska bloggosfären. Lättsamt, med små skira teckningar här och var. Vårlikt, poetiskt…

Kerstin Hallert bloggar också om våren i Paris med koltrastar och näktergalar och hur hon tar buss 42 vid Almabron riktning avenue Montaigne mot Rond-Point vid Champs Elysees, där den svänger ner mot place de la Concorde. :

Där såg jag våren. Det var som alltid en mulen dag men sol behövs inte och tur det för i Paris är det aldrig sol.
Våren är ett särskilt ljus. Trädgrenarna blir mjukt chokladbruna mot violett. Man vill ropa till hela bussen: kolla våren.
Från nästa buss -48 – passerande avenue Jean Jaurès inför svängen till rue Armand Carrel såg jag ännu mer: buskarna som trots kalla nätter plötsligt gått i blom med långa spröda grenar täckta av miniblomster i vitt och rosa.

Kerstin, say no more.

Det slår mig att man aldrig får höra några franska vårchansoner på våra vanligast radiokanaler. När släppte P4 eller Lugna favoriter senast fram Maurice Chevalier och Frank Sinatra i deras gemensamma gestaltning av ”I love Paris in the springtime”?

Eller varför inte en klassiker som ”Under takåsen bor – hopp och tro och amour, för se kärleken trivs på ett vindskontor.” Med vindskontor avses här förstås ett ”chambre de bonne”, ett litet krypin för den borgerliga familjens hembiträde. Litet, visst. Men ett rum där kärleken kunde spira.

Read Full Post »