Jag har tidigare vid upprepade tillfällen skrivit om det sjuka debattklimat i Danmark där “utlänningsproblemet” står högst på den politiska dagordningen och där ett parlamentariskt parti – Dansk Folkeparti – odlar en diskurs som i sin demonisering av muslimer bara kan jämföras med det tongångar som vi kunde höra i Europa på 1930-talet.
Pia Kjærsgaard – SD:s bästa vän
Nu försöker samma parti påverka det svenska valet genom sitt öppna stöd till Sverigedemokraterna – där samma diskurs har lätt att få gehör. Det är därför viktigt att läsa det inlägg som två danska debattörer gör på Brännpunkt i dagens nummer av Svenska Dagbladet. De pekar på den människosyn som präglar många yttranden från ledande företrädare av det danska extrempartiet och hoppas att liknande tankar inte ska få något fotfäste också i svensk politik:
Vi vet som sagt inte om Sverige får samma utveckling som Danmark, om Sverigedemokraterna får samma politiska inflytande. Men vi hoppas att det inte sker. Lösningen på integrationsproblem och samhällskonflikter är inte att överdriva eller demonisera en hel befolkningsgrupp – den propagandan är däremot en väsentlig del av problemet. Men det är tyvärr denna demonisering som kännetecknar den politiska debatten om etniska minoriteter i Danmark.
På söndag får vi se vad som händer. Men vill det sig illa det kan bli en skammens dag i det moderna Sveriges politiska historia.
Det är möjligt att det tyvärr blir en “skammens dag” men politikerna kan inte svära sig fria från den utvecklingen och skylla på väljarna.
Vad är då “Lösningen på integrationsproblem och samhällskonflikter”? Tyvärr får vi aldrig veta det utom möjligen att allt beror på de främlingsfientliga krafterna i samhället.
Det räcker inte och det börjar allt fler människor inse.
Nej, ingen kan svära sig fri från en dålig politik som ignorerat problem kring integration och arbete med mera. Politiker i olika partier har heller inte varit särskilt aktiva när det gällt att blottlägga de skrämmande värderingar som en del sverigedemokrater företräder.
Vad är t. ex. en ledande riksdagskandidats “antiislamiseringsfond” annat än en modifierad kopia av 30-talets “Entjudaisierung”. Eller samme kandidats jämförelse mellan EU och Stalins Sovjet.
Har man inte läst eller förstått 1900-talets historia bör man nog inte finnas på valbar plats till en demokratisk parlamentarisk församling.
Tja, det är fullt möjligt att du har rätt eller fel.
Vad jag emellertid finner upprörande att du återanvänder det rasistiska uttrycket “den danska sjukan”.
Snälla – omformulera dig. Gå inte fällan att använda rashatarretorik enligt mallen [valfri etnicitet]+[sjukdom/skadedjur]. Tack på förhand.
Varför inte “DF-sjukan” eller “Kjærsgaards-sjukan”? Om du absolut känner att du MÅSTE använda sjukdoms-/skadedjursmetaforen för att beskriva samhällsfenomen.
Edwin – jag förstår inte riktigt din upprördhet. Du måste ha ett dåligt språksinne eftersom “sjuka” är en metafor som ofta används utan rasistiska övertoner.
Många tidningar har de senaste veckorna skrivit om “den grekiska sjukan” för att beteckna Greklands belastning på EU:s valutasamarbete. Tidskriften Advokaten skrev för ett tag sen om “den ryska sjukan”, problemen med alla ryska anmälningar till Europadomstolen. Den ansedda tidskriften The Economist hade nyligen en rubrik med “The Greek disease”. Den gamla benämningen på Turkiet som “Europas sjuke man” dyker nu upp med nya tillämpningar på andra länder.
Det finns massor av exempel på denna metafor i aktuell debatt. Det tyska uttrycket “Griechische Krankheit” får t ex 8 700 träffar på Google och motsvarande engelska uttryck över 18.000. Även om jag själv älskar både Grekland och Ryssland skulle jag inte tveka att använda liknande uttryck för att beskriva deras aktuella samhällsproblem.
Beträffande Danmark så lät redan Shakespeare en av sina gestalter konstatera: “Something is rotten in the state of Denmark” (Hamlet: akt 1, scen 4). Det konstaterandet gäller tyvärr fortfarande.
Du skriver bra. Och ger bra svar på tal! Jag gillar din blogg.