I Amsterdam stod i går den högerextrema politikern Geert Wilders inför rätta på grund av sina kränkande uttalanden om muslimer. Han är ju mannen som jämfört islam med nazismen och som hävdat att Koranen bör förbjudas. En intellektuell vettvilling naturligtvis men ändå uppburen av meningsfränder i olika länder (bland dem det danska Trykkefrihedsselskabets ledare Lars Hedegaard).
Lars Hedegaard och Geert Wilders – comrades in arms
Man kan tycka vad man vill om rättegångar mot yttrandefriheten men så länge som vi i olika västerländska länder har en lagstiftning som förbjuder hets mot folkgrupp så är det väl rimligt att hets mot olika religiösa grupper prövas på lika villkor. Få länder skulle tolerera att samma typ av anklagelser som riktas mot muslimer skulle riktas mot judar. Och Wilders bisarra tankar på ett förbud mot Koranen påminner mest om nazisternas och några av deras kyrkliga medlöpares lika bisarra försök att rensa ut Gamla testamentet ur kristendomen på grund av dess ”judiska” karaktär.
Deutsche Christen – ville rensa ut Gamla testamentet
Det förvånande är kanske att de rättsvårdande myndigheterna i Sverige inte gör den jämförelsen. Göran Rosenberg är inne på detta i en utmärkt krönika i Journalisten där han förvånas över JK:s beslut att inte ens ta upp till prövning de anmälningar som riktats mot en debattartikel med utfall mot muslimer av Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson i Aftonbladet i höstas. Åkesson skrev där bland annat att muslimerna i Sverige är ”vårt största utländska hot sedan andra världskriget”. Och han gjorde förstås inte skillnad på muslimer och muslimer.
Rosenberg skriver:
Att definiera och peka ut en befolkningsgrupp som det största hotet mot Sverige sedan Nazityskland kan ju i praktiken ses som en uppmaning till strid mot gruppen i fråga.
Ett yttrande med en sådan avsikt och innebörd är inte självklart förenligt med demokratin.
Följaktligen var det synnerligen befogat av ett antal personer att anmäla Åkessons artikel till JK för misstänkt brott mot lagen om hets mot folkgrupp. Och synnerligen obefogat (för att inte säga obegripligt) av JK att inte ens ta upp saken till prövning – med argumentet att lagen om hets mot folkgrupp ger utrymme också ”för kritik av folkgrupper eller av skilda företeelser knutna till grupperna”.
Som Göran Rosenberg konstaterar måste JK helt ha missuppfattat vad saken gäller:
Åkessons artikel är inte problematisk därför att den kritiserar ”skilda företeelser” inom den muslimska befolkningsgruppen. Den är problematisk därför att den urskillningslöst pekar ut den muslimska befolkningsgruppen som ett hot mot nationen. Det finns så vitt jag förstår inget som den muslimska befolkningsgruppen kan göra för att sluta utgöra ett hot i Sverigedemokraternas ögon – annat än att försvinna. Med sitt yttrande ”kritiserar” inte Åkesson muslimerna i Sverige. Han hotar dem.
Om vi nu har en lag om hets mot folkgrupp så är väl detta ett solklart fall att pröva. När lagen kom till 1948 var ju bakgrunden bland annat erfarenheten av nazisternas utpekande av judarna som ett hot mot den tyska folkgemenskapen. Och Rosenberg fortsätter:
Jag kan inte tänka mig att lagen om hets mot folkgrupp skulle tillåta Åkesson att peka ut den judiska befolkningsgruppen som ett hot mot Sverige. Om JK anser att lagen tillåter det förstår jag hans beslut. Om han anser att lagen tillåter det ena yttrandet men inte det andra förstår jag honom inte.
Att en del kulturskribenter och opinionsbildare ibland försöker förringa föraktet eller hotet mot vanliga fredliga muslimer genom att bagatellisera eller förlöjliga de viktiga debattinlägg som gjorts av till exempel Andreas Malm eller Lena Sundström är en sak – böcker kan man förstås läsa på olika sätt. Men att den svenska lagstiftningens högsta vårdare intar samma nonchalanta attityd är naturligtvis mycket allvarligare.
10-talets viktigaste test på rättssamhället kommer att i stor utsträckning påminna om 30-talets. Och vikten av opinionsbildning till försvar för rätt och humanism kommer att vara likartad.
Hej och tack för en trevlig och läsvärd blogg. Kände mig tvungen att lämna några synpunkter på det du skrev.
”Få länder skulle tolerera att samma typ av anklagelser som riktas mot muslimer skulle riktas mot judar.”
Och väldigt många skulle tolerera sådant riktat mot kristna, vilket får mig att misstänka att det i grund och botten inte handlar om att vara trogen en lag om hets mot folkgrupp, utan ett tafatt, och förmodligen fruktlöst, försök att försöka hålla ihop ett samhälle som har börjat knaka i fogarna.
När mittfårans politiker blundar för de problem som faktiskt finns och utifrån den lugna tillvaro i villaområdet och vissa halvsmälta modeideologier drar slutsatsen att det inte finns några problem, då uppstår situationer där vulgära populister som Wilder får gott om möjligheter.
Ett annat perspektiv: http://www.city-journal.org/2010/eon0120bb.html
Visst överdriver författaren en smula för att göra en poäng, men det ligger helt klart något i det:
”The bottom line is clear: in the Netherlands today, it’s not an offense to incite violence in the name of Islam against gays, Jews, and infidel women, but it is an offense to draw public attention to these incitements of violence.”
Om man ska bemöta dem som du kallar för vulgära populister gäller det förstås att vara vaksam åt båda hållen. Det betyder att inte tolerera något hot mot demokratin vare sig det kommer från muslimska extremister eller från maniska islamofober som Wilders och Åkesson.
Om man sedan som Bawer (i den artikel du hänvisar till) talar om ”islamiseringen av Europa” så är man tillbaka i Sions vises protokoll i ny tappning. Förr ansåg populisterna att det var ”judarna” som tagit över Europa. Nu är det tydligen ”muslimerna”. Jag använder citationstecken eftersom det i båda fallen rör sig om fantombilder av en mentalt frambesvuren fiende.
Att islam är på frammarsch och drar till sig människor i före detta kristna länder är ju inget nytt, Lägg till detta den muslimska invandringen och det högre födelsetal som utomeuropeiska familjer i regel har jämfört med den europeiska befolkningen, så pekar ju åtminstone demografin i en på sikt klar riktning.
Visst, att tala om en islamisering av Europa är att överdriva, men faktum kvarstår att många länder, kanske främst av alla just Holland, agerar på ett mycket undfallande sätt gentemot de krav på anpassning av samhället som ställs av muslimska grupper, en undfallenhet som till följd av en reaktion skulle kunna slå över i sin motsats.
Det är ännu en gång dags att slå fast att Islam är INGET folkslag eller en egenskap, det är ett ställningstagande. Precis som jag tar ställning vilket parti jag vill rösta på eller vilket fotbollslag jag vill heja på. Och jag blir skrämd av islam, precis som jag blir skrämd av nazism och kommunsim.
Peter, du har nog fått en del om bakfoten. Brottsbalken 16 kap 8§ säger följande:
”Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.”
Varken judar, muslimer eller homosexuella är folkslag men de omfattas ändå av lagens skydd. Skulle du mot förmodan tro att t ex judar är ett folkslag följer du något slags nazistisk rasideologi à la Nürnberglagarna. Både du och jag kan bli muslim eller jude genom konversion och omfattas då av lagens skydd mot missaktning om vi i övrigt inte har gjort något ont.
Sedan kan man förstås kritisera doktrinära inslag i kristendomen, islam eller judendomen så mycket man vill. Men om man som Åkesson påstår att ”muslimerna” som grupp är ett hot är man ute på farliga vägar. Och på vilket sätt skulle kristendomen vara ett mindre ”ställningstagande” än islam?
Även om du blir skrämd av islam, utomjordingar eller spöken så bör du fundera på dina argument.